Igår valde vi att fira maxi genom att åka till Val'disere och äta ljuvliga hamburgare på Victors och sedan festa lite  på fel sida berget. Detta har lett till att jag det senaste dygnet har jag kommit till insikt med några säsongar-relaterade saker. Till att börja med så hatar jag Val'disere. Inte berget eller åkningen såklart, utan snarare atmosfären nere i byn. Att gå ut i Valdi är lite som att gå ut hemma i stockholm, och de såkallade "bummarna" steker runt i sina ralph lauren skjortor och raggar på brudar i superfasionabla sidenpjamasar. Fyfan! Däremot älskar jag tignes. När vår nyvakna och förmodligen höga taxichafför släppt av oss på Rue de la Poste och dessutom tagit 50euro i betalt för den 10 minuter långa färden kände jag mig som hemma igen. Idag när jag återigen stod på brädan, i solen, i slasket och återigen hade någorlunda kontroll på mitt åkdon tillskillnad från gårdagens äventyr på skidor så var glädjetårarna ett faktum. Det finns helt enkelt ingen bättre känsla!
Nu blir det chicken nuggets och film och imorgon ska vi göra ett försök att lära oss handplants, så vi får se om våra ryggar håller.

Mycket mer än så kan jag inte bidra med just nu. Tobbes iPod gick i bitar igår och det var jätteroligt att åka lite skidor. Jag har bränt mig på näsan och snart är vi hemma igen. Ha det så kult så länge!