Om 40 dagar vid den här tiden så sitter jag antingen på ett flygplan eller på flygplatsen i Genéve. För tillfället känns det dock som att 40 dagar är en mindre evighet och dagarna på jobbet går allt annat än fort. Egentligen skulle jag vilja säga upp mig från jobbet om några veckor och dra ner redan den 1:a december, men det blir till att vänta ytterligare 15 dagar i stockholms underbara höstrusk. Det känns som att jag konstant har jobbat och längtat efter att något kul ska hända ända sen jag gick ut från skolbyggnaden på studenten. Jag orkar inte jobba mer! När jag blir stor(?) ska jag göra saker som jag tycker är kul och inte ägna min tid åt nått slavgöra som jag inte är ett jävla dugg intresserad av bara för att få ihop lite pengar att leva på! (jag vet att det inte funkar så,
jag var bara tvungen att klaga lite, nu mår jag genast lite bättre!)

Återkommer snart med bättre humör och en förhoppningsvis större dos tålamod.
Eder vän
Mårten Hermansson